måndagsbarn

Jag är en riktig sucker för såna där sorgsna men helt bra kärleksfilmer. eller egentligen inte bara kärleksfilmer, utan filmer som jag vet att jag kommer gråta till. Jag bara måste se dom. En verklighetsbaserad film gör allt så mycket bättre också, för då vet man att den kommer vara bra, om dom tillochmed gjort en film om händelsen.
Med allt detta så menar jag att i helgen efter en sjuk (verklighetsbaserad) skräckis i fredags och ett firande i lördags så fick jag äntligen se Changeling ochThe Curious Case of Benjamin Button i söndags. dom levde upp till mina förväntningar, och ja skulle kunna se dom fler gånger. men känns lite som att de är dags för en omgång Twilight igen. den går det inte att få för mycket av.

Faktiskt så efter en veckas pepptalk för mig själv, så sitter min motivation till lite workout i än. jag har hittat en tid på dygnet då tvn och crosstrainern faktiskt går ihop. men ja funderar ändå starkt på att slå vad om någonting, för att säkert hålla igång ett bra tag nu.